Hur fungerar ABT06 vid totalentreprenad?

ABT 06 är branschens vanligaste standardavtal vid totalentreprenad inom bygg, anläggning och installation. Entreprenören ansvarar både för projektering och utförande samt för att slutprodukten uppfyller beställarens funktionskrav. Nedan sammanfattas de viktigaste delarna du behöver känna till. Avtalet lämpar sig särskilt när beställaren vill fokusera på resultat och funktion snarare än detaljkrav, och när innovation, samordning och helhetssyn är avgörande. Förfrågningsunderlaget bör därför innehålla funktionsprogram, administrativa föreskrifter och tydliga förutsättningar för uppföljning, gärna med digitala modeller som stöd för kravspårning.

Funktionsansvar och projektledning

Totalentreprenad enligt ABT 06 bygger på ett tydligt funktionsansvar. Beställaren beskriver vad anläggningen ska klara medan entreprenören väljer tekniska lösningar och leder projekteringen. Därmed har beställaren en huvudkontakt genom hela processen, från idé till färdig byggnad. Vill du se skillnaden mot en utförandeentreprenad enligt AB 04 finns mer vägledning.

En projekteringsledare hos entreprenören samordnar disciplinerna och säkerställer att valda lösningar möter myndighetskrav, till exempel BBR och relevanta branschpraxis. Ju tidigare entreprenören involveras, desto enklare är det att styra systemval, logistik och livscykelkostnader. Upprätta en kravmatris och ett överenskommet verifieringsförfarande som följer projektet genom hela kedjan.

Krav måste vara mätbara. Följ upp energianvändning, ljudnivå eller tillgänglighet med tydliga värden som kan verifieras vid slutkontroll. Ange även ansvar för mätpunkter, toleranser och vem som godkänner avvikelser i respektive skede.

Klara roller och risk

En klar ansvarsfördelning minskar risken för tvist. Entreprenören bär helhetsansvar för funktion och samordning, beställaren för verksamhetskrav och myndighetskontakter. Upprätta gränsdragningslista, beslutsplan och tydliga kommunikationsvägar. För offentliga beställare är det viktigt att intern beslutsordning säkerställer snabba och spårbara förändringsbeslut.

Gör en gemensam riskworkshop i uppstarten och håll ett levande riskregister med åtgärdsansvarig och datum. Klargör arbetsmiljöroller (BAS-P/BAS-U) och säkerställ att rätt försäkringar och säkerheter finns enligt ABT 06, såsom entreprenad- och ansvarsförsäkring. En tydlig beslutslogg minskar missförstånd vid ändringar och störningar.

Mätbara funktionskrav

Funktionskrav ska knytas till byggnadens användning och vara mätbara. Exempel är energikrav i kilowattimmar per kvadratmeter, ljudnivå i klassrum eller kapacitet i ventilationssystem. I kritiska miljöer bör även driftsäkerhet vid olika lastfall beskrivas.

ABT 06 kräver egenkontroller, provningsprogram och samordnade funktionsprov. Är ett krav otydligt ska parterna klargöra det skriftligen före byggstart för att undvika sena och dyra omprojekteringar. Definiera hur mätning sker: metod, instrument, mätpunkt, toleranser och mätperiod, exempelvis 12 månaders verifierad energiprestanda efter idrifttagning. Överväg referensdrift samt successiva funktionsprov i delsystem. Ekonomiska incitament eller vitesmodeller kan kopplas till uppfyllda funktionskrav, men ska vara balanserade och möjliga att följa upp.

Tid ekonomi och uppkomna ändringar

Oavsett om ersättningen är fast pris eller löpande räkning behöver kontraktet en realistisk tidplan med milstolpar kopplade till betalningsplanen. Ändringar uppstår alltid, till exempel efter nya myndighetskrav eller ändrade hyresgästönskemål.

Rutinen för ändringsarbeten finns i ABT 06 men måste förtydligas i kontraktet. Läs mer om ÄTA och säkerställ att varje ändring godkänns skriftligt innan den utförs. Tidsplanen bör kopplas till resurs- och leveransplaner så att kritiska beroenden synliggörs. Reglera hinder, tidsförlängning och eventuella forceringar, liksom index, valutahantering och betalningsvillkor. För ÄTA ska konsekvenser på tid och kostnad dokumenteras direkt i en ändringsorder och prissättas enligt överenskommen princip, till exempel à-prislista eller självkostnad.

Besiktning garanti och framtida avtal

Slutbesiktningen avgör om entreprenaden godkänns och startar garantitiden. Underlaget från provningar, egenkontroller och driftgenomgångar är centralt. Vägledning om slutbesiktning visar hur anmärkningar följs upp.

Garantitiden är normalt fem år. För att minska handhavandefel bör parterna avtala om utbildning av driftpersonal och tydliga instruktioner.

Nya standardavtal, AB 25 och ABPU 25, är på remiss och väntas ersätta AB 04 resp. ABT 06. Håll dig uppdaterad via aktuellt så att interna mallar hinner justeras. Planera för förbesiktningar av dolda arbeten och delbesiktningar i komplexa skeden. Efterbesiktning och garantitidsbesiktning säkerställer att anmärkningar åtgärdas. Relationshandlingar, drift- och underhållsinstruktioner samt utbildningsprotokoll ska vara kompletta vid överlämning och gärna tillgängliga i ett digitalt system som stödjer framtida förvaltning. I remissmaterialet för AB 25 och ABPU 25 lyfts bland annat tydligare krav på informationsleveranser och klimatrelaterade aspekter.

Vi på MALEON verkar som projektledare, byggkonsulter och tekniska specialister inom el, VVS, installation, bygg och entreprenad. Genom tidig samordning och verifierbara krav hjälper vi beställare att undvika sena ändringar och hålla både tidplan och kostnadsram. När gränserna är tydliga redan i förfrågningsunderlaget sparar projektet tid i produktionen och antalet sena ändringar sjunker. Därigenom blir samspelet mellan krav, ansvar och leverans tydligt och strukturen i ABT 06 styr varje beslut fram till godkänd slutprodukt. Vi använder kravmatriser, riskregister och samordnade funktionsprov i en gemensam plan samt BIM-baserad samordning när så krävs, vilket gör avvikelser spårbara och hanterbara.