Hur påverkar den kommunala låneskulden 2024 byggprojekt?

Kommunernas låneskuld steg enligt Kommuninvest till 959 miljarder kronor under 2024. Samtidigt sjönk självfinansieringsgraden till drygt 50 procent och lågkonjunkturen pressade skatteunderlaget. Resultatet märks redan i projektråd, tidplaner och kravlistor, där fokus har förskjutits från nybyggnad till underhåll, reinvesteringar samt investeringar i VA och infrastruktur.

Skuldnivå som styrmedel

När skulden växer snabbare än intäkterna måste investeringsportföljerna justeras. Kommuninvests statistik visar att bostadsandelen föll till 19 procent medan andelen infrastruktur ökade till 42 procent, framför allt vattenreningsverk och ledningsnät. Det tvingar kommuner att väga nya skolor, vårdboenden och idrottsanläggningar mot akuta reinvesteringar och klimatanpassningar. Projekten styrs mot lägre risk, livscykelkalkyler och robust drift snarare än maximal yta inom samma budget.

Det högre skuldtrycket innebär också att låneskuldens andel av BNP nu ligger kring 15 procent. Kommuner behöver därför genomtänkta prioriteringsmodeller som väger samhällsnytta och lagstadgade krav på VA mot lokalbehov. Tidiga projektfaser blir avgörande för att definiera rätt krav innan politiska beslut fattas, annars riskerar projekt att starta med otillräcklig finansiering eller felaktiga antaganden. I den här situationen blir en tydlig dialog med driftorganisationen redan i behovsanalysen en nyckel till hållbara beslut.

Nya krav på kalkyl och upphandling

När självfinansieringsgraden pressas samlas mer ansvar i upphandling och avtal. Osäker kostnadsutveckling kräver alternativa genomföranden, reserver och tydliga riskdelningsmekanismer. Kalkylerna måste dessutom ta höjd för räntenivå och indexutveckling från första dag. Den som planerat ett bygge med fjolårets räntenivåer riskerar stora avvikelser. Därför är en uppdaterad syn på räntan nu en central del av styrningen.

Lagen om offentlig upphandling tillför ytterligare tid och risk. Genomtänkta förfrågningsunderlag, spårbar beslutslogg och tydliga krav är minst lika viktiga som entreprenadformen. För vissa kommuner ger samverkan och tidiga marknadskontakter bättre kontroll, men oavsett modell måste alla aktörer säkerställa riktig hantering enligt upphandling.

Klimatkrav och hållbar finansiering

Andelen hållbar finansiering ökade till 20,5 procent av den totala låneskulden under 2024. Det betyder att projekt behöver visa mätbara klimatnyttor, energibesparingar och motståndskraft mot extremväder för att få gröna lån. Kraven syns i teknisk design, materialval och driftstrategier men även i hur anläggningar planeras för flexibilitet.

Klimatanpassningar är numera en given del av både ombyggnad och nyproduktion. VA och infrastruktur har redan ett omfattande behov av investeringar, men även skolor och vårdboenden får större krav på reservkraft, vattenhantering och robusta installationer. Ingenjörer styr projekteringen mot välgrundade lösningar med definierad prestanda och spårbar uppföljning under garantitiden.

Styrning genom hela processen

Skiftet från nybyggnad till reinvesteringar kräver andra arbetssätt. Fler projekt startar med detaljerade behovsanalyser i nära dialog med förvaltningen, och styrning som hanterar beroendet mellan byggprojekt och pågående drift. Dokumentation, kontrollplaner och loggade avvikelser blir avgörande för att hålla budget och tid utan att tappa funktion. Många kommuner anlitar tredjepartsgranskare och använder digital slutbesiktning för spårbarhet och snabbare beslut mellan beställare och entreprenör.

För projektledare betyder skuldnivåerna att portföljstyrning och scenarioplanering blir viktigare än tidigare. Att dela upp investeringar i etapper, knyta finansiering till verifierbara klimatnyttor och säkra driftstart med tydlig prestanda är centralt, särskilt i stora anläggningsprojekt och renoveringar av verksamhetslokaler. Kommunala bolag måste samtidigt väga in demografi och förväntad skattebas, vilket påverkar hur mycket som kan finansieras med eget kapital och hur låneskulden ska fördelas mellan projekt.

Så tar du kontroll på portföljen

Även om investeringsnivån fortsatt är hög väntas skuldtillväxten mattas av från 2025. Utgå därför från att självfinansieringsgraden varierar över året och låt budgetprocessen spegla detta. Ge projekt tidiga riktlinjer för energiprestanda och drift snarare än enbart yta och standard. Samla driftdata för att möjliggöra hållbar finansiering där det är rimligt och förbered för myndighetskrav kopplade till beredskap och klimat.

Kommuner med stora bolagskoncerner inom energi och bostäder behöver dessutom samordna planeringen över bolagsgränserna, något som påverkar både kostnad och kapacitet. Beställare som kämpar med kompetensförsörjning och flera parallella projekt ser att oberoende roller för kontroll och risk minskar sena överraskningar. Det gäller särskilt vid komplexa tekniksystem, ombyggnader under pågående verksamhet och VA projekt där driftstopp ger stora följdverkningar. Fler råd om styrning finns samlade under kommunala utmaningar där kravstyrning och beslutspunkt fungerar som nav när den kommunala låneskulden styr om förutsättningarna för byggstarter, projekteringsdjup och tidig dialog med driftorganisationen.

Vi på MALEON erbjuder byggkonsulter, projektledare, besiktningsmän och tekniska specialister inom el, VVS, installation, bygg samt entreprenad. Vårt mål är tydlig kommunikation mellan byggherre och entreprenör och långsiktiga val som minskar miljöpåverkan, även när skuldsituationen begränsar handlingsutrymmet.

Genom att förstå hur skulden påverkar varje fas, använda välgrundade kalkyler och styra mot bevisad klimatnytta kan kommuner fortsätta bygga det som verkligen behövs utan att äventyra framtida finansiering.​‌‌‌​‌​‌​‌‌‌‌​‌​​‌‌‌​​‌‌​‌‌‌‌​‌​​‌‌‌‌​‌​​‌‌‌‌​​‌​​‌​‌‌​‌​‌​‌‌‌‌‌​‌‌​‌‌​‌​‌‌‌​​‌‌​​‌‌​​​​