Hur samarbetar kontrollansvarig enligt PBL med byggnadsnämnden?

En kontrollansvarig enligt plan och bygglagen, ofta kallad KA, är byggherrens förlängda arm i kontakten med byggnadsnämnden. Uppgiften är att se till att projektet uppfyller alla lagkrav och att kontrollplanen fungerar i verkligheten, från lovansökan till slutbesked. Nedan beskrivs hur samverkan brukar gå till och vilka misstag som är vanliga.

Tidig dialog före tekniskt samråd

Samarbetet startar redan när lovhandlingar tas fram. KA hjälper byggherren att identifiera risker, riskbedömning, föreslå rimliga kontrollpunkter och ta fram underlag till kontrollplanen. Redan i den fasen blir samspelet med kontrollansvarig en genomgående röd tråd som sparar tid senare.

När byggnadsnämnden kallar till tekniskt samråd leder nämnden mötet, medan KA beskriver kontrollpunkterna, förklarar hur intyg ska tas fram och visar hur projektorganisationen är uppbyggd. Ofta diskuteras brand, tillgänglighet, fuktsäkerhet och bärande konstruktion. Om handlingarna måste förtydligas för att kontrollplanen ska styra produktionen är detta rätt forum. Resultatet blir ofta villkor för startbesked som knyts till projektets egen riskprofil.

Kontrollplanen som styrdokument under byggtiden

När startbeskedet är på plats flyttas fokus till uppföljning. KA ser till att egenkontroller, intyg och protokoll tas fram i rätt tid och att de sparas på ett spårbart sätt. Bygglovshandlingar och aktuell projektering kopplas hela tiden till kontrollplanen så att ingen del faller mellan stolarna.

Om projektet ändras, eller om utförandet avviker från handlingarna, måste KA snabbt informera nämnden. I många kommuner räcker ett kort mejl som förklarar avvikelsen och beskriver planerad åtgärd. Detta minskar risken för stopp innan slutsamrådet.

Vid platsbesök koncentrerar sig KA på det som verkligen rör PBL. Daglig produktionsstyrning lämnas till entreprenören. Upptäcks en viktig avvikelse diskuteras först åtgärd med entreprenören. Om det rör något krav i plan och bygglagen tar KA därefter kontakt med nämnden för att klargöra vilken dokumentation som krävs.

Kontakter och ansvarsgränser

För att undvika missförstånd bör projektet ha en tydlig ordning för hur information lämnas till nämnden. KA brukar göra en lista över kommande intyg, boka behövliga möten och föra logg över kontrollplanens status. Kvaliteten på underlagen påverkar handläggningstiden kraftigt. Klara hänvisningar, signerade intyg och uppdaterade relationsritningar gör att nämnden snabbt kan fatta beslut.

Rollfördelningen är enkel men ibland missförstås den. Byggherren ansvarar alltid för att lagkraven uppfylls. KA samordnar och följer upp, men tar inga myndighetsbeslut. Byggnadsnämnden granskar underlagen och ger besked. I större projekt kan en erfaren byggkonsult samverka med KA för att hålla ihop tidsplan och handlingar gentemot nämnden, särskilt när flera entreprenörer är inblandade.

KA gränsar ofta till andra roller. En entreprenadbesiktningsman kan leverera besiktningsutlåtanden som samtidigt väägleder i arbetet med kontrollplanen. Om byggherren dessutom anlitar professionell projektledning blir kommunikationen med nämnden mer sammanhållen, eftersom samma person eller grupp bevakar både tidplan och tekniska leveranser.

Fallgropar och praktiska råd

Den vanligaste fallgropen är otydliga kontrollpunkter. Om en kontrollpunkt inte går att verifiera vet ingen vilket intyg som krävs. Skriv i stället punkter som går att mäta eller observera och bestäm tidigt vem som tog fram vilket underlag.

En annan svårighet är bristande koppling mellan projektering och kontrollplan. Se till att uppdatera kontrollplanen efter varje projektgenomgång så att ritning och verklighet följer varandra.

I projekt med flera entreprenörer blir ansvarsfördelningen ibland oklar. Gör en enkel matris som visar vilken entreprenör som driver vilken egenkontroll och hur intygen lämnas. När slutskedet närmar sig sparar en tidig lista på nödvändiga intyg många dagar. Ange tydligt hur de ska signeras och var de arkiveras.

Avancerade tekniska system som hiss eller styrning kräver ofta intyg från specialister. Kontrollplanen bör därför namnge kompetensen som ansvarar för varje intyg. Inför slutsamrådet kan ett avstämningsmöte mellan KA och handläggaren på nämnden vara värdefullt om projektet ändrats under resan. Då bekräftas att alla handlingar är kompletta och läsbara innan de skickas in. Resultatet blir ett smidigt slutbesked som speglar det som faktiskt har byggts och dokumenterats.​