När börjar nya regler för bygglov gälla nationellt?

Byggherrar, projektörer och kommuner behöver hålla reda på två parallella spår. Det ena gäller Boverkets nya tekniska föreskrifter, det andra en pågående lagändring som påverkar själva kravet på bygglov. Datumen skiljer sig, och konsekvenserna är delvis olika.

Nya tekniska regler från 1 juli 2025

Boverket ersätter tidigare BBR och EKS med flera nya författningar som följer de tekniska egenskapskraven i plan och bygglagen. Reglerna styr bland annat bärförmåga, brandskydd, hygien, buller, bostäders lämplighet, tillgänglighet och tomtkrav. De träder i kraft 1 juli 2025. Fram till 30 juni 2026 gäller en övergångsperiod då byggherren kan välja mellan gamla och nya bestämmelser, förutsatt att valda regler tydligt anges i ansökan.

Energihushållning får en separat tidplan eftersom Sverige behöver samordna med ett kommande EU-direktiv. Boverket har därför aviserat att energikraven uppdateras senare.

För att underlätta tillämpningen erbjuder Boverket vägledning, webbutbildningar och filmer. Många projektorganisationer anlitar en byggkonsult för att säkra tolkningsfrågor när flera sakområden möts, medan god byggledning ser till att kontrollplan, ritningar och krav hänger ihop med vald regeluppsättning.

Förslag om ändrad lovplikt vid årsskiftet 2025

Regeringen har föreslagit en mer ändamålsenlig lovplikt, särskilt utanför detaljplanelagt område. Fler och större åtgärder ska kunna genomföras utan lov, medan lovkravet behålls nära fastighetsgräns, inom riksintresse för totalförsvaret och i miljöer som är särskilt värdefulla. Förslaget innebär även att större tillbyggnader och fasadändringar på en- och tvåbostadshus kan göras utan bygglov. Dessutom behandlas vindsinredning och vad som gäller när genomförandetiden i en detaljplan har löpt ut.

Regeringen anger 1 oktober 2025 som tänkt ikraftträdande, medan civilutskottet i riksdagen pekar på 1 december 2025. Det slutliga datumet fastställs först när riksdagen röstar om propositionen. Till skillnad från Boverkets föreskrifter nämns ingen särskild övergångsperiod, vilket betyder att nya lovregler börjar gälla på ikraftträdandedagen om inget annat skrivs in i lagtexten.

Tidsplan och övergångsfrågor

Projekt som sträcker sig över halvårsskiftet 2025 och 2026 måste dokumentera vilket regelpaket som följs. Sökanden bör redan i ansökan ange om projektet styrs av äldre eller nya tekniska krav och på vilka grunder. Kommunala handläggare kan luta sig mot Boverkets vägledningar samtidigt som interna rutiner justeras till den nya uppdelningen av sakområden. Formaliakontrollen blir enklare när ansökan innehåller en kort beskrivning av hur valda föreskrifter stödjer byggnadens användning, tillgänglighet och säkerhet.

För åtgärder som kan bli lovfria utanför detaljplan skapas ett tidsglapp eftersom riksdagens beslut ännu saknas. En tidig analys av entreprenadjuridik minskar risken för oklarheter i beställning och ansvarsfördelning. Större satsningar inom fastighetsutveckling behöver ofta två parallella tidplaner: en enligt gällande lovplikt och en som bygger på de föreslagna lovfria åtgärderna. På så sätt kan projektet växla spår utan att den kritiska produktionstiden rubbas.

Rekommenderade åtgärder

• Dokumentera vilket regelverk som ska följas redan vid förprojektering och uppdatera vid behov.

• Använd Boverkets utbildningar och vägledningar som gemensam kunskapsbas.

• Klargör i entreprenadavtal hur förändrade regler kan påverka tid, kostnad och ansvar. En erfaren besiktningsman kan bidra med tidiga riskobservationer.

• Planera energifrågorna separat tills Boverket publicerar sina nya energikrav.

• Följ riksdagsbehandlingen och var beredd på att lovplikten kan ändras med kort varsel mot slutet av 2025.

Genom tydlig dokumentation, tidig juridisk genomgång och aktiv omvärldsbevakning kan byggherren styra projektet oavsett om det gamla eller nya regelverket gäller.​