Varför hamnar en entreprenör i tvist?

Tvister i byggbranschen blir allt vanligare enligt domstolsstatistik och advokaters erfarenhet. Otydliga kontrakt, knapphändig dokumentation och många inblandade parter gör att missförstånd lätt växer till formella konflikter.

Otydlig omfattning och många aktörer

Ett byggprojekt påverkas av tidspress, väder och beslut som tas under arbetets gång. Kontrakten bygger ofta på standardavtalen AB 04 och ABT 06, men gamla mallar återanvänds ibland utan ordentlig anpassning till projektet. Då uppstår gråzoner kring vad som ingår och vem som ansvarar för olika moment. I en entreprenad med flera underentreprenörer kan ansvarssplittringen bli ännu tydligare.

Vid offentlig upphandling enligt LOU finns begränsat utrymme att reservera sig i anbudet. Entreprenören måste därför ställa detaljerade frågor redan i anbudsskedet. Uteblivna frågor följer med in i byggtiden och riskerar att mynna ut i tvist.

ÄTA, hinder och tid blir snabbt tvistefrågor

Konflikter uppstår ofta i mötet mellan kontraktsarbeten och ÄTA arbeten, alltså ändrings och tilläggsarbeten. Först måste det klarläggas om arbetet verkligen är ett tillägg, om beställaren har beställt det och om priset samt tidskonsekvenserna är skriftligt godkända. Enligt AB 04 och ABT 06 behöver entreprenören visa att underrättelser och beställningar skötts riktig. Samma formkrav gäller vid anspråk på hinder, tidsförlängning och förseningsvite.

När materialpriser eller energikostnader ändras kan beställaren överraskas av en högre faktura. Tvister blossar ofta upp just då. Tidig kommunikation om prispåverkan minskar risken för överraskningar. Vid slutbesiktning kan en erfaren besiktningsman fånga kvarvarande oklarheter, men en fungerande ändringsrutin måste finnas under hela projektet.

Dokumentation och kommunikation brister i vardagen

Många konflikter bottnar i vardagliga luckor snarare än illvilja. Dagböcker, egenkontroller och mötesprotokoll är tidskrävande och blir ofta ofullständiga när projektet pressas av tajta planer. Ändringar kan då uppfattas som retroaktiva krav. Samtidigt är det just dokumentationen som visar vad som beställts, när hindret uppstod och hur det hanterades.

En kontrollansvarig enligt plan och bygglagen kan skapa ordning i kontrollkedjan, men hjälper inte om parterna saknar gemensam bild av kontraktets omfattning. Konsekvent namngivning av ritningar, versionshantering och spårbara bilagor till varje beställning låter trivialt men är ofta avgörande för ett friktionsfritt flöde.

Praktiska sätt att minska risken

Börja med en gemensam genomgång där beställare och entreprenör fastställer kontraktets gränser och styrande handlingar. Sätt en rutin för hur ÄTA anmäls, prissätts och tidsplaneras innan första arbetsdagen. Skriv in vad som händer om underlag saknas eller om tillträde till arbetsområde försenas. Ange också hur tidsplanen ska uppdateras vid ändringar.

När oenighet ändå uppstår ger standardavtalen flera verktyg. Förutom process i domstol eller skiljeförfarande finns förenklad tvistelösning och medling. Dessa alternativ bryter dödlägen tidigt så att parterna kan gå vidare utan skenande kostnader.

I större projekt gör rätt kompetenser tidigt stor skillnad. En erfaren byggkonsult kan hjälpa beställaren att granska förfrågningsunderlag, medan entreprenören får en tydlig startpunkt. Under projekteringen är spårbarhet mellan program, systemhandling och bygghandling avgörande. Om projektering sker parallellt med produktionen måste ändringsflöden och beslutsvägar vara både tydliga och snabba.

Vi på MALEON samlar byggkonsulter, projektledare, besiktningsmän och tekniska specialister inom el, VVS, installationer, bygg och entreprenad. Vårt mål är tydlig kommunikation mellan byggherre och entreprenör, långsiktiga samarbeten och lösningar som står sig över tid. När konflikter hanteras tidigt med sunda processer får alla bättre resultat och färre möten i rättssalen.​