Varför underkänns slutbesiktning vid bristande egenkontroll?

Slutbesiktningen är den formella kontrollpunkt där en oberoende Besiktningsman fastställer om entreprenaden uppfyller kontraktet. Vid dagens första möte går parterna igenom förutsättningarna, därefter följer en rundvandring där fel och brister antecknas och ett besiktningsutlåtande sammanställs. Om egenkontrollen är svag eller ofullständig kan besiktningsmannen inte styrka att arbetet är riktigt utfört och spårbart, vilket ofta leder till underkännande.

Egenkontrollens bevisvärde

Egenkontrollen är beställarens och entreprenörens sammanhängande beviskedja. Den ska spegla kontraktets krav, följa gällande regler och vara kopplad till kontrollprogrammet. Typiska underlag är mätprotokoll, foton från kritiska skeden, signerade kontrollpunkter, materialintyg och resultat från funktionsprov. Dessa dokument visar inte bara att arbetet är utfört utan även att det har granskats längs vägen. Om underlagen saknas kan besiktningsmannen varken avfärda misstänkta fel eller bedöma att byggnaden håller avtalad standard. Därför ökar risken för ett utlåtande som avslutas med ordet icke godkänd.

Syftet med egenkontrollen är alltså inte att ersätta besiktningen utan att minska osäkerheten i besiktningsmannens helhetsbedömning. När kontrollkedjan är tydlig blir startmötet kortare, besiktningsrundan mer fokuserad och protokollet lättare att tolka.

Vanliga brister som leder till underkännande

Följande problem återkommer ofta i underkända slutbesiktningar:

• Kontrollpunkter saknas eller är inte signerade

• Funktionsprov är inte utförda eller dokumenterade

• Avvikelser är stängda utan verifierad åtgärdsplan

• Spårbarhet saknas mellan kontrakt, produkter och utförande

• Brandskyddsintyg, driftsättning av tekniska system eller fuktmätningar är ofullständiga

I praktiken syns bristerna som upprepade noteringar i besiktningsprotokollet. Ju fler öppna punkter, desto svårare blir det att hävda att entreprenaden är färdigställd. För den som vill se mönster i återkommande fel finns exempel på typiska anmärkningar.

Otydliga roller för signering, uppföljning och stängning av avvikelser är ett annat återkommande problem. När ansvaret faller mellan stolarna upptäcks fel sent, vilket strider mot både kontraktets krav och vedertagen praxis.

Hur bristerna syns i besiktningsprotokollet

Ett besiktningsprotokoll speglar direkt kvaliteten på egenkontrollen. Många öppna frågor, saknade intyg eller hänvisningar till kompletterande undersökningar signalerar att underlaget inte håller. Besiktningsmannen är opartisk och måste notera både faktiska fel och vilka handlingar som saknas. Ofta föregås anteckningarna av diskussioner på plats, där parterna försöker styrka sina ståndpunkter. Saknas dokumentation blir bedömningen i stället beroende av det som kan synas och mätas på plats.

Startmötet fungerar som temperaturmätare. En strukturerad egenkontroll gör att parterna snabbt betar av punkterna och kan fokusera på verkliga kvalitetsfrågor. Om underlaget är spretigt tar genomgången längre tid och besiktningsmannens utmaningar blir tydliga, eftersom gränsen mellan formella krav och faktisk funktion ofta förskjuts när bevis saknas.

Så bygger du en spårbar egenkontroll

En fungerande egenkontroll planeras tidigt och följer entreprenadens struktur:

1. Bryt ner kontraktets tekniska krav till tydliga kontrollpunkter.
2. Koppla varje punkt till kontrollprogrammet.
3. Ange ansvarig person, godkännandenivå och vilket bevis som krävs, till exempel foto, mätdata eller intyg.
4. Beskriv avvikelser, utforma åtgärdsplan och verifiera åtgärden innan punkten stängs.

När detta är gjort blir besiktningsprotokollet mer hanterbart och besiktningsutlåtandet får färre reservationer.

MALEON erbjuder byggkonsulter, projektledare och tekniska specialister inom el, VVS, Installation, bygg och entreprenad. Vår arbetsmodell bygger på tydlig kommunikation och ansvar för hållbara lösningar.

Bestäm gärna redan under projekteringen hur egenkontrollen ska delas med beställaren. Delade mappar, gemensamma genomgångar per etapp och tidig rapportering av avvikelser minskar risken för obehagliga överraskningar vid slutbesiktningen. På större projekt är det ofta värt att skapa en kort spårkarta som visar var intyg och protokoll finns lagrade. Det underlättar för besiktningsmannen att kontrollera rätt uppgifter utan omtag.

Om en slutbesiktning ändå underkänns beror åtgärdsordningen på typen av brist. Tekniska fel kan kräva fysiska ingrepp medan dokumentationsluckor ibland går att täppa igen i efterhand, förutsatt att det går att styrka arbetet i efterhand. Ofta krävs en ombesiktning med fokus på de berörda delarna. Genom att tidigt förstå möjliga konsekvenser håller ansvariga parter ihop dokumentationen, följer upp åtgärdsplaner och förbereder startmötet på ett sätt som sänker risk, spar tid och dämpar konfliktgraden när slutbesiktningen väl ska genomföras.