Vilka ändringar i Boverkets nya byggregler 2025?

Från den 1 juli 2025 införs ett nytt regelpaket som ersätter dagens BBR och EKS. Under en övergångsperiod till och med 30 juni 2026 får byggherren välja om hela det nya regelverket eller hela den äldre BBR och EKS ska följas. Bland nyheterna betonar Boverket funktionskrav, det vill säga att reglerna anger vilket resultat som ska nås snarare än hur byggnaden ska utformas i detalj. Samtidigt träder ändringar i plan och bygglagen PBL i kraft den 1 december 2025. Kapitel 9 om bygglov skrivs om så att alla lovregler samlas på ett ställe. Kommuner som Stockholm har redan publicerat vägledning om hur projekten påverkas.

Funktionskrav förändrar ansvaret

I tidigare regler fanns ofta föreslagna lösningar som i praktiken blev norm. I de nya bestämmelserna beskriver lagstiftaren endast den funktion som ska uppnås, exempelvis att byggnaden ska ha tillräckligt brandskydd eller god luftkvalitet. Det ger större frihet men kräver också tydlig verifiering. Byggherren ansvarar för att visa, genom beräkningar, provningar eller mätningar, att kraven i PBL, plan och byggförordningen och det valda regelverket uppfylls. Boverket lyfter därför fram byggherrens ansvar både vid projektering och under utförande.

För områden som fukt, ljud och energiprestanda betyder funktionskraven att hygien och hälsa står i centrum, inte konstruktionens exakta uppbyggnad. Innovation möjliggörs, men kontrollplaner och projekteringsunderlag måste vara mer detaljerade. Rollen som kontrollansvarig blir en nyckelfunktion för att säkerställa att den överenskomna verifieringen verkligen genomförs före startbesked och inför slutbesked. Boverket publicerar fortlöpande vägledning som tolkar reglerna och ger exempel på verifieringsmetoder.

Övergångsperiodens spelregler

Tre datum är centrala.

• Fram till 30 juni 2025 gäller nuvarande BBR och EKS utan begränsning.

• Från 1 juli 2025 till 30 juni 2026 väljer byggherren ett av två regelverk i sin helhet. Blandning är inte tillåten.

• Efter 1 juli 2026 är det bara det nya regelpaketet som gäller.

I ansökan eller anmälan bör det framgå vilket regelverk som tillämpas. Om inget anges får handläggaren anta att den äldre BBR gäller under övergången. För att slippa sena omtag är det klokt att redan i förstudien definiera funktionskraven, de dimensionerande antagandena och hur dessa ska verifieras. Dokumentationen ska knytas till kontrollplan, egenkontroller och eventuella tredjepartsprovningar.

Konsekvenser för bygglov och genomförande

När kapitel 9 i PBL samlar all lovplikt blir det tydligare vilka åtgärder som kräver bygglov och vilka som inte gör det. Viss kommunal information antyder både lättnader och skärpningar. Rutiner för prövning, tekniskt samråd och granskning kan därför behöva uppdateras hos både kommuner och byggherrar. En tidig dialog om lovplikt och val av regelverk minskar risken för förseningar.

Eftersom bevisbördan flyttas längre fram i processen är det viktigt att skapa spårbarhet mellan varje funktionskrav och den valda lösningen. En erfaren byggkonsult kan stötta genom att samordna beräkningar, provningar och kravtolkning mellan arkitekt, installationskonsult och konstruktör. I genomförandeskedet bör ansvarsfördelning och beslutspunkter för verifiering vara tydliga. Strukturerad projektledning kopplad till kontrollplanen gör det enklare att följa upp att varje funktionskrav uppfylls före slutbesked.

Verifiering löper som en röd tråd genom hela processen. Brandskydd kan bekräftas med simuleringar och kontrollerade tester, energiprestanda med beräkningar följda av mätning i drift, och ljud med rumsakustiska provningar. Vid fuktsäkerhet handlar det ofta om att kombinera beräknad fuktnivå med mätning under provdrift. Slutbeskedet kräver att all bevisning samlats och kopplats till rätt krav. En oberoende besiktning före överlämning är ett sätt att få ett objektivt underlag som knyter samman byggherrens ansvar med entreprenörens åtaganden.

Byggherrens ansvar betonas i alla skeden. Bevisningen måste därför följa projektet från kravställning till relationshandlingar. Valda standarder, produktcertifikat och beräkningsmetoder ska tydligt kopplas till funktionskraven i det regelverk som gäller för projektet. När PBL nu struktureras om blir kopplingen mellan lovskede och teknisk prövning mer synlig. Tidiga ställningstaganden om strategi och tillämpligt regelverk bör därför förankras hos projektledningen och hos kommunens handläggare innan ansökan lämnas in. För komplexa objekt kan ett förberedande samråd med fokus på funktionskrav, verifieringsmetoder och gränsdragningar vid ombyggnader vara värdefullt.

Om reglerna förstås rätt och verifiering planeras tidigt kan projekten dra nytta av den större frihet som funktionskraven ger. Genom tydlig ansvarsfördelning, uppdaterade kontrollplaner och spårbar dokumentation undviks kostsamma omtag när de nya reglerna blir obligatoriska 2026.​​‌‌​​​‌​‌‌​​​​‌​‌‌‌​​​​​‌‌​‌‌​​​‌‌‌​‌‌​​‌‌​​​‌​​‌‌​​‌‌​​​‌‌​‌‌‌​‌‌​‌‌‌​​‌‌​‌‌‌​​‌‌‌​​​‌